En ryggradstermometer
Godkväll alla fina människor och brutala bestar:) igår var ingen jättebra kväll. Först var den det, Kim kom hit och vi kollade lite tv och tjötade, men sen när jag skulle gå och lägga mig så kändes det som att allt gick sönder i mig på något vis. Tankarna började snurra och jag fick den där krypande ångesthuvudvärken. Det känns precis som en termometer. En tecknad termometer där graderna stiger okontrollerbart fort och till slut överhettas den och sprängs. Det känns som att det sitter en sån termometer i min nacke. Den börjar lite längre ner på ryggen och går upp i huvudet. Jag kan nog inte förklara det tydligare än så... Först försökte jag lugna ner mig själv men det fungerade inte så då fick jag ännu mer panik. Och så vidare. Men efter mycket smsande med Sofie och efter att ha läst några kapitel ur min bok så släppte det sakta men säkert och jag kunde somna. Halv två på natten. Jag vet inte varför det blir så ibland. Inte när jag är här hemma, där jag känner mig allra tryggast. Här i mittpunkten av min comfort zone.
Idag har fungerat mycket bättre, fast jag har varit väldigt trött. Sofie, Pontus och Tobbe kom hit och åt middag med mig och min bror, det var väldigt trevligt. Jag fick blommor av Sofie och Pontus, dom är väl för underbara! Men nu ska jag sova. Jag hoppas att ni drömmer det ni vill drömma om och att det blir en bra dag imorgon. Godnatt, kram<3
