Funderingar
Jag har verkligen fastnat för Alina Devecerskis låt Flytta på dig... Jag lyssnar för det mesta väldigt mycket på texten i en låt, och just den här känns som att den handlar om mig och mina fobier. Att jag liksom står i vägen för mig själv, om ni förstår vad jag menar? För er som inte vet så har jag nämligen något som kallas för agorafobi, och det kan jag lite snabbt beskriva som rädsla för platser och situationer som är svåra att ta sig ur. Men i alla fall, det finns många bra exempel genom hela låten, som i refrängen "jag bygger bygger upp å du river river ner". För det är så, jag jobbar på att våga mer och mer, men så kommer rädslan och tar över och jag går två steg bakåt igen. Och när jag känner att det kanske börjar släppa lite så är textraden "Slösar min tid, släpp mig fri, vi är passé, fattar du det?" mycket passande. Eller som min absoluta favorit, versen "Dom säger att det är bara saker som man ser, men jag vill veta, måste veta mycket mer. Ja bakom molnen skymtar mer än horisonten, psyket det är komplex med alla sina monster". Det säger väl sig lite självt varför jag känner igen mig där. Jag måste alltid veta allt om vart vi ska eller vad som händer, och det finns mer att förstå här än det som syns. Så det är därför jag tycker så bra om den här låten, jag känner mig inte så ensam... Kan inte ni också känna så om en låt ibland, att allt med den passar så bra in på just den situationen eller det livet? Kram på er!